onsdag 23 januari 2013

Generell översikt av Sköldkörtelsymptom

Obalans i sköldkörteln kan orsaka trötthet. Den producerar flera olika hormoner som bland annat är viktiga för kroppens ämnesomsättning, värmeproduktion och kalciumomsättning. Hormonproduktionen styrs från hjärndelen hypotalamus och hypofyskörteln.

Symtomen brukar vara diffusa och komma smygande under en längre tid. Det leder ofta till att det dröjer lång tid innan man får en diagnos. Trötthet, humörsvängningar, sömnsvårigheter, problem med vikten, mensrubbningar och krånglande mage – allt detta kan tyda på sjukdom i sköldkörteln. Alla dessa symtom kan även vara symptom på många andra saker vilket gör att det kan ta lång tid innan man kan fastställa orsaken och börja en behandling. Stress, depressioner, klimakteriebesvär och familjeproblem kan vara andra orsaker som ger dessa symtom.
Att under en kort period ha för låga eller höga värden gör ingenting. Det är om man har en obalans under en längre tid som det finns orsak att oroa sig. Man har funnit att det finns flera olika anledningar till att ha obalans, en av de vanligaste är autoimmuna processer. Det betyder att immunförsvaret går till attack mot kroppens egna celler. Denna process bildar då antikroppar som kan störa sköldkörtelns produktion av hormoner.

Sköldkörtelproblematik har en ärftlig faktor och risken är två till tre gånger större att drabbas av det om dina föräldrar har problem.
Stress påverkar problemet men det är oftare en livskris som utlöser faktorn. Dödsfall i familjen, skilsmässa, arbetslöshet eller allvarlig sjukdom är faktorer som kan utlösa.
Sköldkörtel problem är en folksjukdom som drabbar två till tre procent av befolkningen och är speciellt vanlig hos kvinnor. Troligen har det kvinnliga könshormonet gulkroppshormon (progesteron) att göra med att det är speciellt vanligt hos kvinnor.
Det är sällan en livshotande sjukdom men den påverkar livskvaliteten . Det kan i vissa fall var farligt då äldre personer kan drabbas av hjärtflimmer och skelettet urkalkas då ämnesomsättningen påverkas.

Hypertyreos-överfunktion av körteln.
Tyreotoxikos, Hypertyreos eller ”giftstruma” är samlingsnamn på flera sjukdomar som kännetecknas av att sköldkörteln producerar för mycket hormon. Det är inte någon förgiftning utan snarare en överproduktion av kroppens naturliga hormon.

Symtom
Ämnesomsättningen höjs i kroppen pågrund av den ökade hormontillförseln. Vanliga problem är övernaturlig trötthet, rastlöshet, nervositet och oro. Mycket svettningar även i kalla rum. Att få hjärtklappning och känna sig darrig i kroppen. Att hela tiden känna sig hungrig, äta bra men ändå tappa i vikt.
Andra vanliga symptom är:
•    Oro
•    Rastlöshet
•    Nervositet
•    Humörsvängningar
•    Sömnsvårigheter
•    Flackande tankar
•    Trötthet
•    Ökad aptit
•    Viktnedgång
•    Lösare avföring
•    Darrningar
•    Muskelsvaghet
•    Högt blodtryck
•    Snabb och ofta oregelbunden puls
•    Varmsvettningar
•    Huden känns tunn, slät, varm och fuktig

Ögonsymtom
•    Tryck och gruskänsla
•    Svullnad
•    Ökat tårflöde
•    Känslighet för ljus och drag
•    Ömhet vid blickändringar
•    Ögonglans
•    Vidgad ögonspringa
Utstående ögon


Diagnos
•    Blodprover, man mäter bland annat blodkoncentrationen av olika Sköldkörtelhormoner, hos en del patienter kan man även finnas antikropparna TSAb.
•    Tyreoideascintigrafi, detta innebär att patienten får en intravös injektion av en låg dos radioaktiv markersubstans, och efter en kort väntan på ca 15 min tar man bilder med en gammakamera.
•    Finnålspunktion, celler från sköldkörteln sugs ut och undersöks under mikroskåp.

Behandling
•    Mediciner Det finns mediciner som hämmar tillverkningen av hormoner så att det blir en bra balans i kroppen. Det dröjer ett par veckor innan medicinen får full effekt och man brukar därför  komplettera med betablockare. Betablockare minskar symtom som hjärtklappning, rastlöshet och oro. Den påverkar inte hormonproduktionen och inte sjukdomsförloppet.
•    Operation Speciellt hos unga brukar det vara svårt att påverka med medicin då hormontillfärsen är stor och körteln ofta förstorad. I dessa fall brukar man operera bort större delen av den förstorade körteln.
•    Radioaktivt jod, patienten får dricka en viss mängd av en lösning som innehåller radioaktivt jod. Den samlas i den förstorade sköldkörteln som därmed utsätts för radioaktiv strålning. På så sätt ska en lagom stor del av sköldkörteln förstöras och hormontillverkningen ska bli normal. Effekten kan man märka efter några veckor eller månader.
Vilken metod som passar bäst beror på grad av fel och patientens hälsa och ålder.


Hypotyreos- underfunktion i sköldkörteln
Hashimotos tyreoidit är de vanligaste orsakerna till underfunktion av körteln. Det är en form av Kronisk inflammation, det är också en autoimmun sjutom vilket betyder att det egna immunförsvaret attackerar sköldkörteln. Här skadas sköldkörteln av antikroppar så att hormonproduktionen minskar.

Symtom
Ämnesomsättningen saktar ner. Kroppen går på sparlåga, allting känns trögt. Man blir utmattad av minsta ansträngning och känner sig ständigt trött hur mycket man en sover. Aptiten minskar och vikten ökar, man känner sig frusen oavsett hur mycket kläder man har på sig.
Andra symptom är:
•    Håravfall
•    Torrt och sprött hår
•    Gulblek, sträv och skrovlig hud
•    Svullnad i ansiktet, särskilt kring ögonen
•    Täppta tårkanaler
•    Gruskänsla i ögonen
•    Dålig svettningsförmåga
•    Värk, stelhet, svullnad i leder
•    Långsamma reflexer
•    Heshet
•    Förstoppning
•    Långsam puls
•    Hjärtförstoring
•    Andfåddhet
Menstruationsrubbningar

Diagnos
•    Blodprover man mäter bland annat blodkoncentrationen av olika Sköldkörtelhormoner. Analyser görs av  ämnesomsättningshormoner, T3och T4 och av TSH, det hypofyshormon som reglerar körtelns aktiviteter.
•    Finnålspunktion, celler från sköldkörtelns sugs ut och undersökt under mikroskop.
•    Palpera Läkaren känner på körteln.

Behandling
Man behandlar i första hand med Tyroxin för att ersätta bristen av sköldkörtelhormon.
I vissa fall ges även kortison mot inflammationen.

Riskgrupp
•    Nära släkt till personer med störd ämnesomsättningen eller andra Autoimunnasjukdomar, som kronisk reumatism och insulinkrävande diabetes.
•    Kvinnor i övergångsåldern.
•    Kvinnor som precis fött barn.
•    Rökare
•    Personer som behandlats med Litium.
•    De som utsatts för radioaktiv strålning.





Fakta hämtat från Elisabet och Internetmedecin.se

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar